Tusen och en bövlar.
Härom dan va jag hemma i hemlandet å hälsa på nåra gamla släktingar, såsom kusiner, syskon å föräldrar.
När jag kommer dit så vad får jag inte se när jag kliver av båten om inte en jävla viting som förtrycker?
Jag blev så jävla sne så jag inte kunde kontrollera min ilska, å jag är ju som ni vet en juste kille från Turkiet som aldrig bråkar, inte ens nu.
Så jag gick hem till föräldrahemmet och knackade på dören. Då öppnades den och där stod gamla morsan, i sällskap av farsan, syskonen och kusinerna, fan va glad jag blev. Det kändes som det var evigheter sen jag såg dom, men egentligen var det bara ett par år.
Farsan gnällde som vanligt på att det var längesen jag hälsade på och tyckte det var ett jävla sätt. Men eftersom han aldrig hälsat på mig så ryckte jag på axeln och sa att jag skulle skärpa till mig, utan att ha intentionen att egentligen göra det. Konflikten fick jag ta nästa gång jag kom.
Sen åt vi en massa god Turkisk pasta och tittade på svatvit Turkisk TV.
Det jag sa tidigare, eller rättare sagt skrev (rättare skrivit skrivit), om vita som förtrycker var inte illa menat mot vita, alla vita förtrycker nämligen inte, men många gör det, och det är ju synd. Dock inte i biblisk bemärkelse.
Många vita tittar också snett på färgade människor, utan att ge dom fast anställning, och det tycker jag både är synd och rasistiskt. För rasism bottnar i grunden bara på fördomar.
Men nu skulle jag berätta om mitt besök i det forna Turkiets domäner, och det hemska som inträffade mot mig där.
Det var nämligen så att jag gick ner på stan (centrala Izmir) för att spana efter något lättfotat slöjtyg. Plötsligt uppenbarar sig en kurvig burka och jag glider upp bakifrån och lägger armen om midjan.
Då vänder sig 
sötnosen om och drar bort tyget från ansiktet och det tittar fram ett skäggigt flinande ansikte mot mig.
Jag hade hamnat i klorna på en Turkisk transvestit.
Han hette såklart Ismael och var överlag en trevlig prick, men lite närgången och kunde inte hålla sina fingrar i styr.
Redan samma kväll packade jag mina väskor och åkte tillbaka till vackra sverige.
Tveksamt att jag återvänder till Turkiet igen.
